Golvkillar & A double shot at love

Go kväll!

Ikväll är jag så gott som ensam. Gustav är hos mormor och Jimmy är hemma hos nån gammal skatepolare och kollar på skatefilmer. Fniss* Jag är så glad att han kommer ut nån gång, och andades inte ett ord om att han lämnade mig ensam på lördakvällen! Det var Mollan som gnällde lite bara, pappas flicka, men hon sover nu.

Nån kankse har undrat över vårat kök. Har vi ett kök nu? Nu måste vi väl ha ett kök, det var ju superlängesen jag skrev nåt om köket. Nej! Vi har inget kök. Därför att, torktiden som skulle vara i bästa fall 2 veckor och i sämsta fall 5 veckor, belv mer eller mindre 6 veckor!! efter 4 veckor var det inte riktigt torrt, men anticimex killen lovade mig att om en vecka är det torrt. Men dom dårarna bokade inte in en ny koll nästföjlande vecka, utan veckan därpå. Och sen var det golvläggningsfirmans tur att laga golvet. Dom skulle komma i mitten på förra veckan, och fylla igen hålet ena dagen, torka andra dagen och lägga ny matta 3:e dagen. I min värld är i mitten på veckan Onsdag (hallå vad heter onsdag på tyska MITTWOCH, eller hur!) Men i hantverkarens värld betyder det Fredag. Så igår var dom här och fyllde igen vårat hål, och det är inte ens säkert att dom kommer tillbaka på måndagen.
Hur fan jobbar sånna där killar, inte klart det dom påbörjat iallafall! Deras chef sa att dom skulle komma i början på veckan nån gång, vilket i hantverkarens värld inte betyder måndag tisdag, utan snarare torsdag fredag. 
Så ligger det alltså till med vårat obefrintliga kök.

Inte nog med att golvkillarna strular och verkar allmänt noncharlatna. En av dom var en gammal klasskompis till mig, som jag dessutom hade en crush på i 7-8-9. Men jag kunde inte bestämma mig om han var lite för töntig för mig eller om jag skulle strunta i det och följa mitt hjärta. När jag i 3 år hade gått och funderat på det och typ sista dagen i nian kommit på att jag inte ville leva utan honom. Så skaffar han tjej. En supersöt fotbollsbrutta som jag aldrig skulle kunna tävla med. Gissa vad jag ångrade mig. Rätt åt mig förästen.

Har hört lite skumma saker om honom sen dess så det var nog lika bra ändå. Men iallfall så befann han sig hemma hos mig. Här i min lägenhet. Lyckligtvis slapp jag träffa honom. Jag gick precis ut med ungarna alles innan dom kom. Men när Jimmy berättade sen att det var han. Åå fan vad drygt det känndes. Det sitter töntfula kort upp på kylskåpet på mig. Och hela lägeheten såg ut som det värsta bombnedlaget, alltså inte bara köket. Det var kläder och leksaker överallt, och ostädat och grusigt. Jag har noll energi att försöka hålla snyggt härhemma nu när köket ändå är en krigszon. Hade jag kommt in här och inte bott här hade jag bara haft ett ord i tankarna- White-trash. Kul, nu tror han att jag är värsta slusken och är ännu gladare att han aldrig hooka up med mig.

Sen gick hela familjen iväg på middag och lämnade golvkillarna ensamma i våran lägenhet hela eftermiddagen. När jag sen gnällde och mådde dåligt för att det såg ut som skit hemma, och för att det satt fula kort på mig uppe. Sa Jimmy -" Men va faan, inte tänker väl dom på hur det ser ut, dom är ju bara i köket och jobar.
-"Va??! Det är klart dom smyger runt. Om JAG blev lämnad ensam i HANS lägenhet nog fan skulle jag ta mig några minuter och snoka runt!" Men kankse är det bara jag?! I hope!

Nu håller jag bara tummarna att det inte är samma golvkillar som kommer "i början på veckan" och lägger in mattan! Då måste jag sova med smink och sexigt nattlinne för dom kommer säkert komma kl 7 den här gången. Å fy fan..

Ida, angående din kommentar på förra bloggen. Det där med dom som har handikappade eller rörlsehindrade eller på annat sätt sjuka barn. Jag hade aldrig tänkt på det sättet förut, men jag kan verkligen förstå att det måste kännas konstigt för dom när folk säger -Bara det är friskt. Det är klart att alla önskar sig ett friskt barn, men det låter lite illa. Just den där oställda men sjävklara frågan som hänger i luften efter ett sådant uttalande..
- Jaha, men annars då, vad gör du om det inte är friskt.
Det man menar, men som man aldrig säger, det som kankse är underförstått men som kanske borde sägas är nog.. -Jag önskar att mitt barn är friskt, men om det inte är det kommer jag att ta hand om det och älskade det lika mycket i allfall. Tror du inte det Ida?

Är det nån mer än jag som upptäckt det bästa som går på tv just nu: A double shot at Love.  Så urlöjligt, pubertalt, pinsamt, konstigt och helt galet bra. 20:45, vardagar på MTV. Det här är handlingen. Två (obviously efterssom dom är tvillingar) kvinnliga bisexuella tvillingar, bor på en gård dit det har kommit ett mycket blandat gäng med amerikanska dudes. Det har också kommit ett gäng med lesbiska/bisexuella tjejer. Dessa  två gängen ska tävla om tvillingarnas kärlek, och röstas ut en efter en i slutet av varje program. Herregud det är så dåligt så det är genialt. De bisexuella tjejerna hånglar naturligtvis med dudsen oxå, och gör tvillingarna vansinniga. Och tvillingarna hånglar med ALLA, även samma killar och tjejer, även samtidigt. Killarna ser inte skillnad på tvillingana trots att det ena har ett halband där det står R (Rikki) och den andra ett som det står N (Nikki). Trots det gråter och skriker och slår de på grejer när de blir hemröstade. En del tjejer har oxå skrikit för den delen.
Ruskigt underhållande, tycker till och med Jimmy. Se det. De program som är kvar, du blir inte besivken!

Kommentarer
Postat av: Ida

Jo. Det är det jag menar. Och förmodligen de som kar sjuka barn också. Även om man vill ha en frisk unge men får en sjuk kommer man ju ta hand om den och älska den. Likväl som man kommer älska en flicka fast man ville ha en pojke. Därför blir ju det tillägget lite onödigt. Antingen kan man ju säga "jag önskar att mitt barn är friskt och jag skulle helst vilja ha en pojke" eller "Det spelar ingen roll vad det blir". Det där sista är ju lite onödigt....eller...jag vet inte...

2009-12-06 @ 13:04:53
URL: http://idarensar.blogspot.com
Postat av: Ida

Du skulle skriva en självbiografi! Jag lovar att boken skulle bli en best-seller för du skriver så jäkla bra och roligt. Du lyckas t.o.m. att få A double shot at Love att låta riktigt intressant =)

Saknar dig! Puss

2009-12-06 @ 18:26:40
Postat av: Emma

Ja, man kan ju fundera på varför man aldrig möter föräldrar till barn med downs syndrom el. andra handikapp för den delen på öppna förskolor och liknande ställen. Antagligen så känner de sig inte riktigt bekväma bland alla dessa "friska barn".

2009-12-06 @ 23:37:23

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0