Dumma mamma!


Jimmy har återigen lämnat oss å åkt till Gävle. Blää! Å nu är Gustav på dagis och Mollan står här ute i vegnen och sover, och här sitter jag. Men snart ska vi bege oss till snöån jag och Molly för att ha playdate med Ella å Kajsa! Roligt avbrott i vardagen!

Jag tycker nog att jag är en hyfsat bra mamma, jag försöker, även om jag tappar tålamodet och blir onödigt arg ibland när jag är stressad. Men på nätterna är jag ingen bra mamma. Jag vill bara sova och blir både arg irriterad och sur när jag väcks eller störs av små barn. Fast jag brukar inte visa det för dom. Men inatt var en sån där  dryg natt. Det började med att jag gick och lade mig och hör att Mollan ligger och snarkar, och det är min värsta sömnfiende. Jag kan bara inte somna om nån gör det. Så jag låg och irriterade mig, och blev mer och mer upprörd. (ja jag vet, herregud det är ju mitt barn men jag kan inte hjälpa, det driver mig till vansinne) Ville inte riskera att väcka henne genom att knuffa på henne heller. Men efter mycket om och men fick jag lov att göra det iallfall, och hon vaknar ju såklart. Sen vid kl. 02:00 vaknar jag av ett illvrål och Gustav har för andra natten drömt mardrömmar om rumpnissar. ( ja jag vet, herregud han är ju alldeles för liten för att se på Ronja, men han tjatar ju såå) Han är övertygad om att dom finns i hans rum, uppe på vångingsängen och bakom gardinen.

DET FINNS INGA RUMPNISSAR HÄR INNE GUSTAV!!! Titta här... Titta här. INGA, Inte en enda rumpnisse!!!

Annars när det blir såhär brukar Jimmy gå in och lägga sig hos Gustav, men nu fick jag ju lov att ta med det lilla asplövet in till oss, efter ett litet snack: Nu när du ska ligga i mammas säng MÅSTE du vara tyst, för Mollan sover, OK! Helt knäpptyst!
Han lovar..
Men sen ligger han först och SJUNGER! Men slutar med det efter ett tag men börjar hosta. Jag ligger på helspänn helt obekvämt för jag vill inte röra mig ifall Gustav håller på att soman in mellan hostningarna, och för att inte Mollan ska vakna av täck-prasslet (?) Jag är såå less och ligger så oskönt!
Men han slutar inte hosta, och då gör jag det. Det där dumma som jag sitter här och har ångest över just nu.

Jag väser jätteargt- MEN NU SLUTAR DU HOSTA ANNARS FÅR DU GÅ IN TILL DIN EGEN SÄNG OCH LÄGGA DIG!

Han blir ju jättelessen, han vill inte tillbaka till rumpnisserummet. Hur kunde jag säga så? Det vet väl alla att man inte kan rå för att man måste hosta heller. Dumma, dumma mamma!


Jahaa, så det är så det är med den där Jimmy Bäckman historien. Man tror fortfarande att han blivit mördad. Men man har inga bevis och inget mordvapen så man kan inte gå vidare. Oj, den möjligheten tänkte jag inte ens på. Att man lägger ner ett solklart mordfall bara dådär. Fy, det är ju värre än allt annat. Tänk vad hemskt för föräldrarna. Deras barns mördare går ju i såfall lös! Stackars stackars dom..

Kommentarer
Postat av: Ida

Men gud vad jag känner igen mig. Har samma problem när Jon jobbar natt, dom väcker varandra. Känner igen mig i det andra med, skrikandet. Man ångrar sig direkt och mår jättedåligt. Har du duntäcke? Byt till ett vanligt, de prasslar inte.

2009-11-12 @ 14:15:40
URL: http://idarensar.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0