mariareimersgustafsson

Nu är det länge sedan jag skrev nåt, men jag har bara inte orkat eller harft tid heller för den delen..

Förra söndagnatt spydde Mollan första gången, sedan spydde och bajsade hon om vartannat, och på trosdagen hade hon inte ätit något på 4 dagar och knappt druckit. Då åkte vi till Doktor Fu**ing Anna-Greta. Som var allmänt noncharlant precis som hon var förra gången jag träffade henne. Hon tog inte ens i hand och hälsade, sa bara att -"jag tror vi setts förut." Hon sa bara att vi skulle hem och ge Mollan vätska, men det var precis därför vi var där, därför att vi inte fick i henne nån vätska. Sen sade hon inte ens hejdå när hon gick. Men som tur var vände det ju samma eftermiddag mer eller mindre. Och nu är hon pigg. Det var dom där mardrömsdagarna i den korta verisionen.
 
   När Mollan var 7 månader eller nåt sånt, hade jag hittat typ 3 konstiga knölar på henne, i på halsen och två på huvudet. Då gick vi oxå till doktorn och fick den där Anna-Greta. Det enda jag ville höra var att det inte var nåt farligt, och vad det kunde vara. När hon kom i i rummet tittade hälsade hon inte ens på mig utan tittade bara hånleende på Mollan och sa -" Hon har fin färg, hon är pigg och andningen är bra, Vad gör du här?"
 -" Ja, alltså hon har några konstiga knölar som jag undrar var det är för något!"

Den på halsen visste hon inte var den var, hon trodde inte att det var någon lymförtel som jag hade trott. Den bakom örat sa hon var en fettknöl, och den mitt på bakhuvudet orkade hon itne ens leta reda på..

-Nej, jag kan inte säga vad det är, men jag tror inte att det är något farligt!

 -Men tror, det lungar lixom inte mig så mycket...

-Vad är det du tror att det är då?

-Jag?? Jag vet väl inte, jag är ingen doktor, Så vitt jag vet så kan det ju lika gärna vara canser, JAG vet väl inte! Men man blir ju orolig..

-Nä,  jag tycker inte ens att vi sticker henne och tar nåt prov när hon ser så pigg och glad ut. Det finns ingen medicin man kan ta mot skölar och du nån spruta mot canser seddu det har vi inte.

Vilken jävla kärring. Nästa gång jag ringer till Solsidan då ska jag specifikt säga att jag inte ska ha henne. Men i torsdags fanns det ingen annan läkare på hela stället, otroligt.

Ska tillägga att den jättegulliga doktorn som var på BVC förklarade sedan att den knölen på halsen visst var en lymfkörtel som blivit förstorad vid en infektion och så kan den förbli, inget farligt. Och de andra kölarna var muskelfästen som kan kunde känna under huden.

Imorgon drar vi till värmen. Det ska blir så skönt. Oron har lagt sig lite. Efter dom här magsjukedagarna känner jag att jag klarar var som helst.
   Hoppas bara jag inte får alltför många flashbacks från den lätta och sorglösa tid som rådde förra gången jag var där ;) Men jag har nog förmånga barn för att hinna med att tänka på nånting annat.

Kommer inte hinna blogga nåt de här 2 veckorna, så jag får ta tag i det här när jag kommer hem sen!

Nu ska vi äta mellis sen ska fam. Reimers/Gustafsson gå ner i bastun och plaskla lite!