Thailand..
God eftermiddag!
Ja, jag vet det var ju evigheter sedan jag kom hem. Men jag har varit så sjukt trött, och är det just nu oxå. FAst jag sovit hela natten från 10 till 7, plus vilat middag. Ögonen svider, usch
Antar att jag lider av jet-lag, och det är väl smällar man får ta om man reser till och från andra sidan jorden!
Våran Thailandsreda har överlag varit jättebra. Förutom flygresan dit som var pissjobbig.. Efterssom Molly vägrar sitta still i nån flygstol, inte ens under start och landningn, då skrek hon som en stucken gris. Och resterande tid fick jag gå fram och tillbaka i mittgången, till alla flygvärdinnors förtret och även de andra medpassagerarna, varav en del även surt påpekade "att det var bedrövligt att resa med så små barn". Skit på dig tant! Tror du jag springer här i mittgången för att jag tycker att det är KUL?? Det är ju för f*n för att ni ska slippa höra ett 10 timmar långt illvrål! Ok, Mollan sov faktist 1 h av dessa 10..
Men hemresan gick faktiskt mycket bättre trots att den var längre. Vet inte om det berodde på att barnen var snällare, eller att man visste vad som väntade och hur man kunde hantera det, eller att Mollan sov 3 h. Det gick i allfall bättre.
Väl där nere var det inte några stora problem, dom badade och sprang omkring. Visst fick dom sina utbrott ibland, båda två. Men dom var duktiga ändå tycker jag. Särskillt Gustav. Och sov bra på nätterna gjorde dom oxå. Mollan sov till och med bättre än hemma. Var säkert för att hon fick ligga brevid mig hela tiden. Och vämen klarade dom oxå bra. Det enda riktigt jobbiga var på kvällen när vi skulle gå ut och äta, för när Mollan har ätit färdigt, och det kunde vara efter en sked. Då ville hon absolut inte sitta kvar vid bordet, då skulle hon ner och springa runt mellan alla borden eller ut på gatan. Ja, det var verkligen skitjobbigt ibland, vi fick äta i omgångar, eller så fick jag stå och äta med henne på armen. Men ibland hade vi tur, så det gick att dom kunde gå omkring lite själva och man kunde ändå ha lite koll på dom.
Thailand var både som jag mindes det och inte.. När jag och Sara var där undvek vi ju dom värsta turiststråken, även om vi råkade hamna i Pattaya en gång, och valde att åka till Phi Phi en annan och tillbringade våra sista dagar i Bangkok. Men Phuket och särskillt Patong är inte mitt Thailand. Patong påminde ganska mycket av det vi såg av Pattaya, och Pattaya är mitt värsta Thai. minne. Men jag såg oxå allt med andra ögon nu, jag vet hur det ser ut och jag vet att det är så, så man kan välja att blunda för alla feta fula gamla västerländska gubbar med unga söta thai tjejer. Fösta gången jag såg det här fenomenet upprörde det mig något oerhört. Men nu hade jag fullt upp med att se efter två yrväder, och orkade inte bli upprörd.
Men mitt Thailand intressantare, magiskare och oändligt mycket vackrare..
Kan i och försig bero lite på den människa jag var då, och var jag var i livet, och det jag åkte ifrån..
Mitt Thailand är ögonblicksminnen, minnen från en solnedgång på Railey Beach..
En bungalow på stranden 10 m från havet Haad Yao, Kho Pangang och även den resurangen, där har vi legat otaliga timmar och pratat om livet och druckit Lemon Shakes.
En middag på stranden på sånna dära mattor och kuddar, av de första dagarna i Thailand på Kho Samet.
En kilometerlång nästan öde strand där i stort sett bara jag och Sara bodde på Kho Jam, och en kväll där, då vi åt hummer på stranden.
Och den vackraste lilla stranden som vi hittade på Kho Latna..
Och den där baren som vi gick till efter havet på Kho Pangang, hette den Pirate Bar, då när jag blev så full..
Hur som helst skulle jag inte välja att åka till Phuket om jag reste på egen hand, då missar man alltförmycket annat vackert..
Jag får skriva mer om det här sedan nu fick jag förmånga barn att ta hand om...
Ja, jag vet det var ju evigheter sedan jag kom hem. Men jag har varit så sjukt trött, och är det just nu oxå. FAst jag sovit hela natten från 10 till 7, plus vilat middag. Ögonen svider, usch
Antar att jag lider av jet-lag, och det är väl smällar man får ta om man reser till och från andra sidan jorden!
Våran Thailandsreda har överlag varit jättebra. Förutom flygresan dit som var pissjobbig.. Efterssom Molly vägrar sitta still i nån flygstol, inte ens under start och landningn, då skrek hon som en stucken gris. Och resterande tid fick jag gå fram och tillbaka i mittgången, till alla flygvärdinnors förtret och även de andra medpassagerarna, varav en del även surt påpekade "att det var bedrövligt att resa med så små barn". Skit på dig tant! Tror du jag springer här i mittgången för att jag tycker att det är KUL?? Det är ju för f*n för att ni ska slippa höra ett 10 timmar långt illvrål! Ok, Mollan sov faktist 1 h av dessa 10..
Men hemresan gick faktiskt mycket bättre trots att den var längre. Vet inte om det berodde på att barnen var snällare, eller att man visste vad som väntade och hur man kunde hantera det, eller att Mollan sov 3 h. Det gick i allfall bättre.
Väl där nere var det inte några stora problem, dom badade och sprang omkring. Visst fick dom sina utbrott ibland, båda två. Men dom var duktiga ändå tycker jag. Särskillt Gustav. Och sov bra på nätterna gjorde dom oxå. Mollan sov till och med bättre än hemma. Var säkert för att hon fick ligga brevid mig hela tiden. Och vämen klarade dom oxå bra. Det enda riktigt jobbiga var på kvällen när vi skulle gå ut och äta, för när Mollan har ätit färdigt, och det kunde vara efter en sked. Då ville hon absolut inte sitta kvar vid bordet, då skulle hon ner och springa runt mellan alla borden eller ut på gatan. Ja, det var verkligen skitjobbigt ibland, vi fick äta i omgångar, eller så fick jag stå och äta med henne på armen. Men ibland hade vi tur, så det gick att dom kunde gå omkring lite själva och man kunde ändå ha lite koll på dom.
Thailand var både som jag mindes det och inte.. När jag och Sara var där undvek vi ju dom värsta turiststråken, även om vi råkade hamna i Pattaya en gång, och valde att åka till Phi Phi en annan och tillbringade våra sista dagar i Bangkok. Men Phuket och särskillt Patong är inte mitt Thailand. Patong påminde ganska mycket av det vi såg av Pattaya, och Pattaya är mitt värsta Thai. minne. Men jag såg oxå allt med andra ögon nu, jag vet hur det ser ut och jag vet att det är så, så man kan välja att blunda för alla feta fula gamla västerländska gubbar med unga söta thai tjejer. Fösta gången jag såg det här fenomenet upprörde det mig något oerhört. Men nu hade jag fullt upp med att se efter två yrväder, och orkade inte bli upprörd.
Men mitt Thailand intressantare, magiskare och oändligt mycket vackrare..
Kan i och försig bero lite på den människa jag var då, och var jag var i livet, och det jag åkte ifrån..
Mitt Thailand är ögonblicksminnen, minnen från en solnedgång på Railey Beach..
En bungalow på stranden 10 m från havet Haad Yao, Kho Pangang och även den resurangen, där har vi legat otaliga timmar och pratat om livet och druckit Lemon Shakes.
En middag på stranden på sånna dära mattor och kuddar, av de första dagarna i Thailand på Kho Samet.
En kilometerlång nästan öde strand där i stort sett bara jag och Sara bodde på Kho Jam, och en kväll där, då vi åt hummer på stranden.
Och den vackraste lilla stranden som vi hittade på Kho Latna..
Och den där baren som vi gick till efter havet på Kho Pangang, hette den Pirate Bar, då när jag blev så full..
Hur som helst skulle jag inte välja att åka till Phuket om jag reste på egen hand, då missar man alltförmycket annat vackert..
Jag får skriva mer om det här sedan nu fick jag förmånga barn att ta hand om...
Kommentarer
Trackback
